Succé för Creative Dragons

Vi fyllde eventlokalen till bristningsgränsen – alla 90 stolar var tagna och trängseln var stor längs väggarna – under Creative Dragons på onsdagskvällen. Sex nervösa entreprenörer med en bra affärsidé ställdes inför sex slipade investerare. Stämningen var på topp.

Våra drakar är:

“Det här har varit inspirerande, med allt från matrobotar till nyskapande app-idéer. En härlig kväll som jag hoppas att det blir fler av,” kommenterar Ki Sandholm.

Vår konferencier och moderator, Fredrik Stengarn från Four PR, öppnade storstilat vårt drakevent och satte ribban för resten av kvällen.

Shoevolution

För ett par år sedan hade Xenia Popaja ett par riktiga favoritklackskor, men eftersom de var knallröda var det svårt att matcha dem med många av kläderna i garderoben. Vad göra? Xenia tog fram färgburken och målade sina favoritskor. Och sedan målade hon dem igen. Och igen. Till slut var det ett tjockt lager färg på skorna och hon kunde inte använda dem längre.

Det var då idén föddes.

“En klassisk klacksko har sett likadan ut i ungefär 70 år. Men precis som man ändrar färg, struktur och mönster på en mobil genom att byta skal tog jag fram ett skal till klackskor,” förklarar hon.

Xenia jobbar som konstnär, men har ingen aning om hur man driver företag. Det hon söker efter är en mentor – kanske någon av drakarna. Med hjälp av en erfaren affärsmänniska vill hon förädla sin idé, ta fram en riktig prototyp och börja marknadsföra produkten.

Det bästa med Shoevolution? Du kan ha tusen skor hemma!

Drakarna tar över…

“Det är en fantastisk idé och ligger rätt i tiden med miljötänk och hållbarhet. Men du har ett stort behov av affärsmässiga råd och hjälp,” konstaterar Karin Matteusson.

“Du har ett otroligt driv som tillverkar ett eget skofodral i köket. Det är skithäftigt! Den stora utmaningen är att börja tillverka den här lösningen, i liten skala, och bygga upp ett intresse genom sociala medier,” säger Ki Sandholm.

“Du måste börja i rätt ände – mentorskap. Ta reda på hur ni ska sälja den här produkten, för skohandlarna kommer aldrig ta in det här. Ni måste hitta en annan kanal,” konstaterar Mikael Petterson.

Zeeld

Att tappa sin plånbok är det värsta som finns. Nästan i varje fall. Inte minst för att man måste låna pengar av någon snål polare som kräver ränta. Dessutom ska man leta efter plånboken och försöka spåra tillbaka alla platser man varit på – och i värsta fall göra en polisanmälan. Och hur lång tid tar det inte att spärra alla kort? Katastrof!

“Det är fler människor här inne än i byn där jag växte upp,” skämtar Robin Ulvbacke.

Lösningen heter Zeeld och är en kombination av ett kort man har i plånboken och en app man har i mobilen. Appen påminner dig om du glömt plånboken hemma, på jobbet eller på stranden. Om den mot förmodan skulle bli stulen kan du spåra den med hjälp av mobilen och dessutom spärra alla dina kort genom en enda knapp i appen. Hur smidigt som helst!

“Vi söker en partner som hjälper oss med framförallt marknadsföring och försäljning. Vi vill komma vidare i ett bra samarbete. Men det kommer även att behövas en hel del kapital,” förklarar Sebastian Detthow.

Robin och Sebastian lanserade Zeeld i oktober och än så länge är de nöjda med resultatet, men de vill växla upp och söker därför drakarnas hjälp.

Drakarna tar över…

“Varför bara i plånboken? Går det inte att göra kortet jättelitet, så man kan fästa det på nyckelknippan? Tekniken är jätteintressant, men bygger på att man inte tappar bort sin telefon,” funderar Tommy Petterson.

“Två tryck på kortet, så hittar du din telefon!” svarar Robin blixtsnabbt.

“Kan man bygga ut systemet med premiumfunktioner, debitera per månad med abonnemang eller hur tänker ni?” undrar Mikael Petterson.

“Jättespännande produkt. Jag skulle behöva den varje morgon. Hur avancerad är den och vad är skyddet bakom? Finns det något patent?” undrar Sara Sjöborg Wik.

“Vi har inget patent, men vi är först ute och bäst – så vi kör bara!” förklarar Sebastian.

Den perfekta appen för instruktörer

De flesta har någon gång varit på ett träningspass och vet hur det går till. Men vad de flesta inte känner till är allt jobb som instruktören lägger ner innan du ens kommer in på gymmet. Det kan ta en instruktör upp till 20 timmar att ta fram musik, mixa musiken och inte minst göra ett passchema. Det är i regel tid som instruktören inte får betalt för. Det är det första problemet.

“Det andra problemet är att, oavsett hur duktig du varit på att skriva ditt passchema så kommer du att tappa bort alla dina intervaller så fort det sker minsta störningsmoment.” förklarar Olivia Lundberg, som är både musiker och spinninginstruktör.

Lösningen är en app till telefonen för att skapa träningspass. Du ladda in din musik från exempelvis Spotify, synkar ihop dem och sedan håller du koll på tiden med hjälp av en klocka och ett digitalt passchema. Olivia bollar idéer med instruktörer och nästa mål är att bygga en prototyp av appen, något som beräknas kosta uppemot 100 000 kronor.

“Det finns över 200 000 gym i världen och de flesta gym har flera instruktörer, så jag kommer att göra appen på engelska direkt. Det här är en digitalisering som ligger rätt i tiden och jag vet att det finns ett behov av den,” förklarar hon.

Det finns några konkurrenter på marknaden, men samtliga kräver att man skapar spellistorna i en dator och sedan tankar ner dem till telefonen. Det unika med Olivias lösning är att allt sker i mobiltelefonen. Affärsmodellen går ut på att sälja licenser till gymmen, utifrån antalet instruktörer, och sköta hela försäljningen via ett onlinesystem.

Drakarna tar över…

“Varför rikta in er mot gym och inte mot person? Det här låter som att man borde ladda ner själv om man är instruktör?” undrar Sara Sjöborg Wik.

“En instruktör gör redan mycket gratis och jag är rädd att de inte är beredda att lägga ut dessa pengar själva. Men visst kan konceptet användas i flera olika sammanhang. Det kan vara en elitidrottare som vill ta fram ett eget träningspass eller en person som vill ljudsätta en powerpoint under en föreläsning,” svarar Olivia.

“Du kanske inte bara ska se till gymmarknaden? Jag tror du ska vidga ditt spektrum innan du bestämmer dig,” avrundar Ki Sandholm.

Neighborfood

För åtta år sedan lämnade Ravi Teja sitt hemland Indien och det har inte gått en dag utan att han längtat hem. Idén till Neighborfood föddes en dag för drygt tre år sedan, när Ravi gick på Chalmers och lagade mat i sin studentlya. Simultant hade han sin mamma som genom en ipad förmedlade receptet i detalj. Heureka!

“Ungefär 70 % av kostnaden för maten i en restaurang går till att täcka hyror och arbetskraft. Med min bakgrund inom robotteknik… det här kändes inte rätt,” förklarar han.

Ravi tänkte att om det fanns en robot som kunde se vad mamman gjorde och laddade upp informationen i molnet – då skulle han kunna ha en robot som gjorde precis enligt receptet i molnet. Då skulle han få sin mammas hemlagade mat, fast i en helt annan världsdel. För att understryka hur långt teamet kommit med sin prototyp bjöds vi på en video – som visade en robot som kokar pasta, krossar tomater och slutligen strör basilika över anrättningen.

“Smoothies kommer nog vara den första produkten som vi tar till marknaden”, förklarar han.

Teamet som ligger bakom Neightborfood vill ha hjälp av drakarna med patenträtt, hårdvaruutveckling, marknadsundersökningar och inte minst investeringar, samarbetspartners och mentorer.

Drakarna tar över…

“Fascinerande projekt. Vad är ditt nästa steg, var är du om fem eller tio år?” undrar Ki Sandholm.

“Om ett år tillverkar roboten smoothies i matvarubutikerna, om fem år finns den i många restauranger och om tio år står det en matlagningsrobot i alla era hem,” svarar Ravi.

Niclas Molinder från Creative House gör ett instick:

“Vem gör underhåll på maskinen? Någon måste ta hand om den, fylla på och laga den,” spekulerar han.

“Jämfört med en timmes matlagning kräver maskinen fem minuter för att tömma och fylla på med nya råvaror,” svarar Ravi.

“Ni borde satsa på sjukvården och ålderdomshem. Där arbetar man med veckomenyer och den här maskinen borde fungera perfekt för dem,” föreslår Sara Sjöborg Wik.

Snaptive

Rapporter och studier visar att ungdomar mår allt sämre, skolan går åt fel håll, lärarna kan inte fokusera på utbildning och att resultaten sjunker. Över 60 % av alla flickor mår dåligt, men bara 2 % söker hjälp av skolans kurator. Varför är det så?

“Många elever undviker att gå till skolkuratorn, för att det upplevs som skamfyllt. Med Snaptive kan de känna sig bekväma och prata med en kurator i sin egenvalda miljö,” förklarar Cem Celepli Atci.

Snaptive är en digital plattform där ungdomar kan få råd, stöd och motivation i sin vardag – dygnet runt. Idén bakom applikationen är att ungdomar lever sina sociala liv genom telefonen och att det är lättare att ta kontakt den vägen. Genom mobilen når man också eleverna utanför skolan. Cem är utbildad socionom och startade företaget tillsammans med sin studiekompis och kompanjon Simon Berhe. Idén till Snaptive föddes i Örebro, men idag är företaget baserat i Uppsala.

“Vi garanterar en svarsfrekvens på 15 minuter av utbildade kuratorer. Det enda som krävs är ett inlogg som eleverna får av oss. Sedan loggar de in, precis som vilka sociala medier som helst. De kan också välja en kurator de känner sig bekväma med,” fortsätter Cem.

Snaptive söker en partner som kan hjälpa till och ge råd så att företaget kan växa – nationellt och internationellt.

Drakarna tar över…

“Vem är kunden? Vem ska betala för det här? Och hur många kuratorer är ni idag?” undrar Karin Matteusson.

“Det är skolan, alltså genom kommunen, som ska betala för tjänsten. Vi slutförhandlar just nu med vår första kommun och har redan sex kuratorer på heltid plus en halvtid,” svarar Cem.

“Varför kommunen? Är det inte lättare internationellt att gå mot individerna, och även få med vuxna som behöver hjälp?” undrar Sara Sjöborg Wik.

“Jag brinner för ungdomar och därför har fokus alltid varit mot ungdomar. Vi vill inte skapa en klassfråga, utan alla ska ha rätt till det här. Ungdomarna ska inte behöva betala,” förklarar Cem.

“Ni slutförhandlar med en kommun och har sex kuratorer? Vi har, vadå, 260 kommuner i Sverige? Hur många kuratorer kommer det att gå åt?” undrar Håkan Petterson.

“Jag är övertygad om att det här kommer att kosta en hel del pengar. Jag skulle söka starka finansiella partners, för att lyckas. Men all cred till er, verkligen!” avslutar Mikael Pettersson.

Storage365

Idag byggs det lägenheter utan förråd, fler köper båtar och husbilar än någonsin och samtidigt ökar kraven på att tänka miljövänligt och att återanvända lokaler. Det finns ett stort behov av förvaring. Samtidigt finns det 65 000 gårdar i Sverige och de som hyr ut förråds- eller uppställningsplats får inte marknadspris och har dåligt juridiskt skydd.

“Vår affärsmodell ser ut så här: Vi kopplar ihop gästen och värden, och löser allt däremellan. De behöver bara ta kontakt med varandra och ställa dit sina prylar. Enkelt, tryggt och lönsamt – det är vår filosofi,” förklarar Thomas Mådner.

Thomas och hans kollegor grundade bolaget för ett år sedan och tjänsten släpptes för sex veckor sedan. Storage365 är en marknadsplats för all förvaring, med inbyggd betalningstjänst, kalender och standardavtal.

Med sig på scen har Thomas sina kollegor Ola Eriksson och Rikard Öhman.

Drakarna tar över…

“Det här låter jättespännande, men vad vill ni? Vad gör ni här? Ni har redan kommit ganska långt, så vad ska vi göra med er?” undrar Håkan Pettersson.

“Vi söker samarbeten och partners. Vi söker också efter kapital och just nu vänder vi på stenar och tar alla chanser vi får.” svarar Ola Eriksson.

“Fram med det – hur mycket pengar ska ni ha?” utbrister Tommy Petterson.

“Jag antar att marknadsföring är ert nästa steg, men vad är planen? Har ni kommit igång?” undrar Ki Sandholm.

“Om tre år är vi Marknadsplatsen för förvaring och finns i flera länder. Vi har gjort marknadsplaner och tittat på kostnader. Främst Facebook och Google. Men vi tror också på traditionell marknadsföring, som campingar, mässor och liknande. Vi är mycket ute och pratar med människor, berättar och går på möten.” svarar Thomas.

“Simpel idé, men genial! Jag vill hyra ut min garageplats hemma. Tack för den idén. Men hur ska ni tjäna pengar?” undrar Mikael Petterson.

“Stripe är den enda banktjänst som stödjer dubbla transaktioner. Vi får provision i samma betalning som sker till kunden och tar därför inga risker. Det är alltså en förmedlingsavgift i procent på varje affär,” förklarar Thomas.

“Hur lång tid tar det innan ni får en konkurrent som kommer med en liknande tjänst?” undrar Sara Sjöborg Wik.

“Det tar minst sex månader innan någon annan kan skapa en liknande produkt. Sedan ska det marknadsföras och så vidare. Vi har förmedlat affärer för motsvarande 13 miljoner på bara sex veckor. Det är vårt försprång”, förklarar Ola Eriksson.

Drakarnas återkomst…

Efter blomutdelning och många applåder kom äntligen nyheten – det här var bara det första av många Creative Dragons. Sedan rundade vi av kvällen med Pucko och varmkorv.

“Jag är imponerad över att det var så bra kvalitet på formatet, entreprenörernas förmåga att presentera sina idéer och att det fanns så mycket affärstänk bakom idéerna. Jag har varit med i liknande sammanhang tidigare, men det här var det i särklass bästa!” avslutar Håkan Pettersson.

Creative Dragons arrangerades av