Dubbelvinst i Creative Dragons 2019

Kvällens moderator och konferenser Fredrik Bronner äntrar scenen och hälsar alla välkomna. Under tiden som han värmer upp publiken gör sig både entreprenörer och drakar redo i sina respektive loger. Niclas Molinder berättar om verksamheten på Creative House; om startupscenen, en portion historia och att det nu sitter över 100 företag i huset.

»För ett tag sedan hade vi en träff här i huset och då såg jag att VD:n för Epiroc hamnade bredvid en startup-entreprenör. De började dela med sig av sina erfarenheter och det visade sig att de hade mycket gemensamt. Det är precis det som är Creative House!« säger han.

Creative Dragons går ut på att entreprenörer med sex olika idéer som pitchas på scenen inför en fullsatt publik och våra drakar; sex speciellt inbjudna investerare från näringslivet. Det här är tredje året som pitcheventet går av stapeln. Årets drakar är:

På vägen hit råkade en av drakarna ut för ett missöde och blev lite försenad.

»Det är kul att vara på resa, ända tills blir spårfel och man fastnar på vägen. Men jag ringde några samtal och hade sällskap av några trevliga medresenärer. Det fanns också en påse Gott & blandat och Ramlösa. Men nu är jag här och jag älskar att komma till Örebro! Faktiskt ligger två av bolagen i vår portfölj i Vivalla,« säger Rebecca.

Publiken applåderar och Fredrik gör sig redo att välkomna de första entreprenörerna upp på scenen.

»Vi behöver nya idéer! Nya idéer ersätter gamla idéer, därför att de är bättre, och ibland för att det är nödvändigt att byta ut de gamla idéerna – för att de förstör våra ekosystem,« säger han.

Under evenemangets gång har även publiken chansen att ställa frågor till entreprenörerna via sina telefoner. I slutet kommer drakarna att kora en vinnare och publiken kommer att få rösta fram sin favorit.

»Drakarna kommer att dela ut ett pris från Almi på 10 000 kr. Vi kommer att dela ut det till den som vi tycker har den bästa affärsidén,« säger Jenny.

Justerbara sängben

Johanna Thelander och Malin Edberg

»Vi är småbarnsföräldrar och vet vilken utmaning det kan bli när de blir sjuka. Vanligt förekommande är förkylningar, öroninflammationer och krupphosta. Då brukar det vara bra att barnet sover med huvudet högt. Vår lösning är extraben som man skruvar fast på spjälsängen, så att man enkelt kan justera höjden,« förklarar Johanna.

Malin förklarar att det enda likvärdiga på marknaden idag är klossliknande produkter, som närmast kan liknas vid att man lägger en trave böcker under sängbenen. Det är inte lika säkert för barnen och svårt att justera när man kommer in till barnen på natten. Johanna och Malins lösning kan man höja och sänka i stående position, även när det är kolsvart i rummet.

»Var är klossarna när man behöver dem?« frågar Malin retoriskt.

Johanna och Malin visar bilder på ritningar och den första prototypen som de tagit fram. De förklarar att de söker finansiering för fortsatt utveckling. De söker också stöd och vägledning.

Drakarna

»Kan man ha dem till fler sängar eller bara till spjälsängar?« frågar Jenny.

Svaret är ja, i varje fall teoretiskt. Den prototyp som tagits fram är anpassad för barn i spjälsängar.

»Finns det mönsterskydd?« undrar Sara.

Svaret är ja.

»Har ni lyssnat på en tänkbar kund? Har ni lyssnat på barnvagnsaffärerna?« undrar Karin.

På den frågan svarar Johanna att de vill ta fram en bättre prototyp innan de presenterar produkten för butikerna, men att de självklart testat sina idéer på andra småbarnsföräldrar.

»Hur vill ni komma ut? Hur ska produkten säljas? Har ni beräknat några volymer på marknaden eller uppskalningsmöjligheter?« frågar Fredric.

Johanna förklarar att de vill ha hjälp med dessa frågor; att komma vidare bortom nästa prototyp. De söker alltså både mentorskap och kapital.

»Har ni någon prisnivå eller känsla för vad den ska kosta?« undrar Per-Ulrik.

Malin säger att de tänker sig en prislapp runt 3-400 kr i butik.

Kommentarer efteråt

»Supertrevligt. Ett bra anordnat event och en toppenkväll!« säger Malin.

»Jag håller med! Det var lärorikt, men supernervöst,« säger Johanna.

Elmack

Petter Koubek och Erik Norrman

»År 2030 beräknas det finnas över två miljoner elbilar i Sverige. Redan idag råder det brist på laddplatser och brist på snabbladdare – och det är ett problem. Men det är ett problem som vi hittat en lösning på. Vi kallar den för Elmack! I vår elmack så tankar du el, som på en bensinmack, fast el. Med vår laddlösning tar det cirka trettio minuter att ladda din bil och den tar alla typer av betalkort. Ta ditt kort, blippa mot elstolpen och tanka,« säger Petter.

Elmacken byggs på en fabrik i Sverige och den monteras på under åtta timmar. Det är också enkelt att flytta den.

»Det är ett helt unikt koncept. Vi är helt ensamma och har inte hittat några konkurrenter. Vi ställer om samhället till fossilfritt, det tror jag de flesta känner till, men det är kostsamt och svårt. Men med vårt koncept går det snabbt att ställa om och det är enkelt. Vårt mål är att sätta ut 100 elmackar i Sverige nästa år och vi hoppas att ni vill vara med på den resan,« avslutar Petter sin pitch.

Inför drakarnas frågestund kommer även kollegan Erik upp på scenen.

Drakarna

»Vem är er kund? Och har ni något IP?« frågar Jenny.

Erik förklarar att målgruppen är bostadsrättsföreningar, sporthallar, båtklubbar, golfklubbar, matbutiker, köpcenter och bensinbolag. I stort sett alla ställen där man köper något eller tillbringar 35-40 minuter. Erik förklarar att de inte har något patent och att vem som helst kan kopiera produkten, men det är vad man gör med den som är det väsentliga och det kan ingen kopiera.

»Säljer ni dem, hyr ni ut dem eller tar ni betalt per laddning?« undrar Per-Ulrik.

El-mack byggs på fabrik och företaget kan antingen hyra den eller köpa den. Intäktsmodellen är både från reklam i skärmen på elmacken och själva tankningen. Det första kunden ser är elmacken och från skärmen kan man visa turistinformation eller hållbar annonsering. Petter lägger till att skärmen är en chans att kommunicera på ett hållbart sätt med en helt ny kundgrupp.

»Hur nära är ni? Har ni gjort en marknadskoll eller -undersökningar? Hur stort intresse finns det från fastighetsägarna att investera i den här lösningen?« frågar Fredric.

»Ni har kommit väldigt långt; vad behöver ni hjälp med?« undrar Karin.

Erik förklarar att de inte gjort någon marknadsundersökning riktad mot investerarna, men däremot testat sina idéer på dem som idag kör elbilar. Tesla har redan ett väl utbyggt laddnät, men kan även tanka på elmacken. Vad de behöver hjälp med är startkapital för att tillverka elmacken i egen regi och att hela byggkostnaden är hemräknad på en eller ett par veckor. Han menar att Elmack kan skalas upp för hela Europa och att ABB ställer upp med service under garantitiden.

»Kör man elbil idag behöver man 37 kort och 16 appar… och ändå går det inte att tanka på alla stationer. En komplett Elmack kostar cirka 9 200 kronor per månad att hyra. Då ingår allt som behövs för att tanka el och vi lackar den efter företagets önskemål,« avslutar Erik.

Kommentarer efteråt

»Jag tycker att det gick jättebra! Jag har aldrig varit med i något sånt här förut, och det är bra att visa upp sig och vad man håller på med,« säger Erik.

»Dels har jag lärt mig mycket av hela grejen, pitchning och teknik, sedan tycker jag det är kul att se alla andra affärsidéer och personerna bakom,” säger Petter.

Period Pack

Amanda Mattsson och Lova Svensson

»Tänk att du sitter på ett möte eller tvåtimmarsflyg… och du har inte med ditt mensskydd. Idag finns hygienartiklar på alla toaletter, men inte mensskydd,« säger Lova.

»Vi erbjuder en dispenser för mensskydd, så att företag kan erbjuda mensskydd till sina anställda,« säger Amanda.

»Ja – det är ett verkligt problem. Och nej – vi har inte alltid med oss mensskydd. Det räcker med en så liten sak som att man bytt väska eller är lite stressad. Idag får vi lösa det genom att, med toapapper, skapa en temporär binda. Stressande!« säger Lova.

»Det här är ett problem som inte kommer att försvinna och det finns ingen tjänst på marknaden. Mensskydd på toaletter ska bli lika vanligt på toaletter som toapapper och tvål,« säger Amanda.

Drakarna

»Snyggt pitachat! Jag blir nyfiken på produkten; hur den ser ut och så…. beskriv hur den ser ut,« säger Jenny.

Lova berättar att prototyperna kommer att vara klara för utvärdering om några veckor. De rymmer cirka 20-30 tamponger, i olika storlekar.

»Hur tar ni betalt? Av slutkunden eller de som installerar dispensern?« undrar Per-Ulrik.

Amanda förklarar att det är företagen som köper in tjänsten, för att erbjuda mervärde till sina kvinnliga besökare, som betalar. De har redan befintliga kunder runt om i Sverige som väntar på leverans. Hon tillägger att Period Pack står för hela tjänsten och produkten, men att de samarbetar med ledande tillverkare. Lova tillägger att mensskydd på sikt borde vara gratis.

»Lika väl som att både män och kvinnor behöver toapapper behöver kvinnor mensskydd,« säger hon.

»Hur ska ni få ut tjänsten på marknaden och snabbt bygga varumärke?« undrar Fredric.

Lova betonar att de redan har befintliga kunder, så att steget ut på marknaden kommer att gå fort. De har goda referenser och marknadsför sig redan i sociala medier.

»Hur skyddar ni verksamheten?« undrar Karin.

»Vi kommer att ha en lösning som inte går att patentera. Idéer kan inte skyddas,« svarar Lova.

Kommentarer efteråt

»Vi känner förra årets vinnare [Hannes Rydell], så fick vi reda på det genom honom och tyckte att det verkar de vara en rolig grej. En kul erfarenhet. Och det var verkligen jätteroligt och lärorikt; ännu mer erfarenhet av pitchning och även nya kontakter. Vi har pratat med några som var intresserade av produkten,« säger Lova.

»Feedbacken är väldigt intressant att ta med sig. Inte minst från publiken! Vi löser ett problem som hjälper halva världens befolkning,« säger Amanda.

Hästvågen

Janina Henningsson

»Sedan 2015 har jag hållit på med något så udda som att väga hästar. Precis som andra djur idag drabbas även hästar av välfärdssjukdomar, som övervikt och andra följdsjukdomar. I Sverige har vi 355 500 hästar; det är fler hästar än vi har kor, och vi överutfodrar dem ganska mycket. Vi överdoserar också mycket läkemedel i onödan, eftersom de flesta gissar doser idag, för de vet inte vad hästen väger. Det enda säkra sättet att veta hästens vikt är att väga den på en våg. Jämför med två personer; hur mycket väger de? Det är inte så lätt att gissa,« säger Janina.

Idag driver hon Hästvågen, som finns i Östansjö, norra Stockholm och Göteborg. Janinas mål är att 5 % av hästarna i Sverige ska vägas via deras tjänst. Redan idag får de förfrågningar från hela landet, men det är svårt att få ekonomi i längre resor och göra det så miljöeffektivt som möjligt. Därför vill hon bygga varumärket och att det ska bli fler vågpartners i Sverige.

En viktig del i verksamheten är den data som Hästvågen får fram vid mätningarna.

»Idag samlar vi allt i en databas och utvecklar en app för att dela datan med forskare. Vi samarbetar med SLU, men behöver också hjälp med själva mjukvaran; så att den blir skalbar,« säger Janina.

Drakarna

»Jag tycker att hästar är läskiga. De är så stora! Men hur ser affärsmodellen ut och dataflödena? Data är allt idag!« säger Fredric.

»Hästägaren betalar för besöket i sig och sedan kommer det in pengar från franchisetagarna. I ett senare skede kommer värdet att ligga i läkemedelsbolag och tredje part, som kommer att få tillgång till datan.« svarar Janina.

»Som hästfantast ser jag att det finns en stor marknad här, utifrån vad vi är bredda på att betala för våra djur. Är du främst ute efter marknaden med hästägarna eller…?« frågar Sara.

Janina berättar mer om vilka funktioner som hon vill bygga in i tjänsten och hur hon vill förbereda appen för ett av EUs nya direktiv som kommer 2021. Hon betonar också att Hästvågen inte är knutet till några veterinärer eller någon fodertillverkare.

»Kan du använda vilka vågar som helst? Jag har patent på en digital våg,« säger Per-Ulrik.

Spännande, tycker Janina.

»Jag tänker på kor också. De behöver också vägas,« funderar Karin.

»Vi är tre idag och vi hinner inte med,« utbrister Janina.

Jenny vill veta mer om Janinas drivkrafter, engagemang och koll på branschen.

»Jag har häst sedan jag var liten, gick på hästgymnasium och jobbade i stall. Jag sitter i flera styrelser, men har egentligen en medicinsk vårdadministratörsutbildning i grunden. Det mesta är roligt och jag försöker hinna med så mycket som möjligt,« säger Janina.

Kommentar efteråt

»Det var jätteroligt, men nervöst. Massa roligt folk; lite chockad! Det är så himla fin stämning här uppe, med inredningen och folket. En häftig känsla! Jag tar med mig massa kontakter härifrån, hoppas jag, och jag träffade de andra duktiga pitcharna och lärde mig av dem. Många bra idéer!« säger Janina.

Närke Green Fish

Mattias Djurstedt

»Det är snart mer plast än fisk i haven. Svenskarna vill ha svensk och nyttig mat från Sverige. Därför håller jag på att starta en landbaserad odling av fisk; tilapia! Den liknar abborre, men har ett vitt, fint kött som torsken. Vår nya, hållbara odlingsmetod minskar foderåtgången med 20 %. Jag vill använda 100 % svenskt, vegetabiliskt foder och spillvärme från ett pappersbruk vid Askersund,« säger Mattias.

Han har knutit två professorer inom akvakultur till Närke Green Fish och de har egna teorier om hur man utveckla verksamheten. Han förklarar att försäljningen ska ske genom grossister och att restaurangerna är ett sätt att få ut fisken på den svenska marknaden. Målet är att leverera en hälsosam, lokal och frisk fisk till middagsborden.

»Odlingsmetoden går ut på att mikroorganismer äter upp restprodukter från fisken och att de växer till sig och blir uppätna av fisken. Men Var ska vi få fisken ifrån? Jo, den ska vi få från land! Ungefär 40-50 % av vad en fisk kostar är foder, och proteiner och fett är svårt att ersätta, så att vi sänker priset med 20 % på foder är stort,« säger Mattias.

Drakarna

»Vi har haft ett bolag som sysslar med räkodling; Vegafish. Ett av problemen var att vattnet behöver vara ganska varmt. Hur varmt behöver ni ha? Och har du klart med alla tillstånd?« undrar Jenny.

»Vi kommer att ta spillvärmen från ett pappersbruk för att värma vattnet, men företaget är inte startat än. Jag ska göra det efter min studieresa till Indonesien. Då blir det lättare att få tillstånd, eftersom jag behöver skaffa mig praktiska kunskaper. Tilapia är en tropisk fisk; det är den fisk som odlas näst mest i hela världen och den börjar ta sig in i Europa, men inte till Sverige. Om man vill lära sig måste man åka till Brasilien, Indonesien eller Florida,« svarar Mattias.

»Jag är nyfiken på dig och teamet; vilka är ni och vad har ni för erfarenhet?« undrar Rebecca.

»Jag läser biovetenskapligt program med inriktning mot entreprenörskap. Det är en treårig kandidat. Jag har erfarenhet av att starta upp och avsluta saker, efter att jag skötte hela ekonomin i ett annat team,« svarar Mattias.

Fredric undrar vad Mattias behöver för hjälp.

»Jag har hittat konsultpengar och Indonesienresan, men när anläggningen ska upp i juni så behöver jag finansiering. Om visionen går i uppfyllelse så behöver jag hjälp med anställningar och ledarskap,« svarar Mattias.

Kommentar efteråt

»Nu blir det en massa möten, massa kontakter och människor som vill träffas. Vi får se hur mina dagar räcker till; samtidigt som jag har skolan. Samtidigt ser jag fram emot resan till Indonesien i januari och lära mig det praktiska där. Sedan tar jag min examen också och tanken är att jag sedan ska ut i näringslivet. Jag gör Indonesien ihop med mitt examensjobb, samtidigt som jag testar min affärsidé,« säger Mattias.

Vätskeersättning

Sarah Sundin och Ulrika Palm Gustafsson

»Är det någon här som aldrig varit magsjuk? Räck upp handen! Det är ganska hemskt, torr i munnen och allt det där. Man tror att två tredjedelar av varje hushåll kommer att råka ut för magsjuka i år. Och det är bara en av flera saker som kan leda till vätskebrist. Och de flesta vet att man ska ta vätskeersättning; men vi har tagit vätskeersättningen till nästa nivå,« säger Sarah.

»Vår ersättning tas i fryst format. Det ger en lindrande och svalkande effekt, som finns i fyra smaker. Man äter den som en isglass. Idag använd Piggelin på många barnkliniker, men det är inte en vätskeersättning. Vår produkt är baserad på WHOs vätskeersättning och användarna är såna som vi, privatpersoner, men också hälso- och sjukvården,« säger Ulrika.

Drakarna

»Vad kostar en sån här och vad i receptet är bättre?« undrar Rebecca.

Sarah förklarar att det egentligen är vanlig vätskeersättning, men om man fryser en vanlig vätskeersättning så smakar det inget, så den här är framtagen för att vara fryst. Den har samma effekt som en brustablett.

Varje dos kommer att kosta runt 8 kronor styck, via exempelvis livsmedelsbutiker och apotek. Ulrika tillägger att produkten säljs i rumstemperatur, på hyllan bredvid andra vätskeersättningar, och kunderna fryser själva in förpackningen när de kommer hem. Det underlättar hanteringen i butik.

»Hur färdiga är ni med produkten? Har ni klart med någon som kan tillverka den? Och vad behöver ni av oss för att komma vidare och skala upp?« undrar Fredric.

Sarah svarar att de har fyra olika smaker färdiga och kontakt med två olika fabriker.

»Men vi har också möjlighet att starta produktion själva, här i stan. Vi tänker kanske fyra månader bort. Vi har färdig förpackning, design…« svarar Sarah.

»Vi behöver rådgivning. Jag kan läkemedelsbranschen, men kan inget om livsmedel. Vi behöver inte pengar, men stöd och affärskontakter,« säger Ulrika.

Ulrika berättar att de varit i kontakt med dietister, för att få veta vilka smaker som passar bäst om man exempelvis har nedsatt immunförsvar eller dålig aptit. Därefter valde de att ta fram smakerna päron, hallon, cola och ananas, men mildare än hos andra produkter i affärerna med samma smak på förpackningen. Det ska alltså inte vara den söka piggelinsmaken.

Dubbelvinsten i Creative Dragons 2019

Kvällen avslutas med två priser som delas ut. Först är det drakarna, som delar ut ett pris till den entreprenör eller det team som gjorde bästa pitchen. Publiken röstar också fram en favorit.

»Prisutdelning är alltid trevligt och jag känner mig otroligt imponerad. Engagemanget, drivkraften och framförallt modet hos våra entreprenörer känns inspirerande. Och drakarna som ställer så bra frågor, som man själv kanske inte hade tänkt på. Vi som arrangerar Creative Dragons är ett team med organisationer som brinner för entreprenörskap och som stöttar människor att komma vidare med sina idéer,« berättar Camilla Bergholm, Almi

»Det var jättemånga som röstade, jättekul! Publikpriset är en enorm ära och 3 000 kronor som vi arrangörer står för. Drakarnas pris är också viktigt, men entreprenörskap handlar om att få med sig marknaden och människorna i publiken, så det här är ett minst lika bra pris… och vinnaren är Mattias Bjurstedt och Närke Green Fish!« säger Ida Thorell, Ung företagsamhet

Mattias kommer upp på scenen och publiken applåderar.

»Det känns underbart, tack allihopa! Jag vill krama er alla!« utbrister Mattias.

Sedan var det dags för drakarnas prisutdelning.

»Först var det jättekul. Sen var det jättesvårt; när vi satt där ute och skulle bestämma vilken affärsidé som var bäst. Vi har förmånen att dela ut ett pris till bästa affärsidén och Almi ger vinnaren 10 000 kronor för att vidareutveckla sin idé,« säger Jenny.

»Creative House delar också ut ett bonuspris. Den som vinner får sitta här på flex-plats i tre månader,« tillägger Fredric.

»Här är vår motivering; vi har valt en idé som vi tycker är genomtänkt, skalbar, men också hållbar och kommersiell. Den här idén löser ett stort och aktuellt problem. Stort grattis till… Närke Green Fish!« säger Jenny.

Mattias kommer upp på scenen igen och publiken applåderar.

»Drakar, fortsätt vara bäst! Dela med er av er vishet; vi ungdomar behöver det!« utbrister Mattias.

Sedan fick drakarna blommor och en present. Även Fredrik Bronner, kvällens moderator, fick blommor och en stor applåd från publiken.

»Nu blir det värmländsk buffé. Tusen tusen tack för ikväll,« avslutar Fredrik.


Kommentarer efter Creative Dragons 2019

»Jag tycker att det finns mycket potential här i Örebro och många spännande entreprenörer med bra idéer. Vanligtvis tittar jag på bolag som är i ett senare stadie, så det är spännande att få vara med och träffa bolag som är i idéfasen. Jag tror att det finns mycket potential i de bolag vi sett pitcha här. Det är kul med diversifierade branscher; alla sysslade med olika saker. Grymt initiativ!« kommenterar draken Rebecca.

»Det var riktigt bra! Det var en hög nivå på pitcharna; de var duktiga, genomtänkta, hade kommit längre än jag förväntade mig. Det var en proffsig nivå! Kul att det var så olika idéer. Alltihop var mer än jag tänkte. Jag trodde att det skulle vara tjugofem personer i rummet, men det var stort och bra,« säger Lina Alexis, Volant.

»Det är jäkligt fint att få vara med på en grej där entreprenörer möter erfarna entreprenörer. Det är det bästa vi har inom utveckling; att man delar med sig. Pay-it-forward, som ni har på Creative House. Det är bra i alla såna här sammanhang,« kommenterar moderatorn Fredrik kvällen.

»Det var som vanligt ett starkt startfält, med superdrivna entreprenörer. Trots att flera av dem var nervösa innan och aldrig stått inför en stor publik och drakar förut, så vågade de bjuda på sig själva. Drakarna är väldigt proffsiga och ställer relevanta frågor. Hela eventet håller en trevlig och välkomnande nivå. Det har varit en superbra kväll,« säger Maria Silverlid, Örebro kommun.

»Jag har fått så mycket ikväll… till och med en från universitetet som vill ha mig som föreläsare om entreprenörskap. Ett investmentbolag ur publiken och en av drakarna verkar intresserade. Jag har fått kontakt med Jordbruksverket, som ville ge lite råd om lagar och sånt, från publiken. Många intresserade; många kommer fram och pratar. Och jag blev inbjuden till en podcast,« kommenterar kvällens vinnare Mattias.

»Jag tycker att det var jättetrevligt. Det var kul! Kul att få ta del av unga, nya entreprenörers idéer. Det var duktiga presentatörer och de har jobbat på sina pitchar och det var ett bra arrangemang rent generellt. Det är skojigt, men sedan är alla idéer i väldigt tidiga faser. Det är då man… man inte får inte bita sig fast. Men det fanns flera bra idéer; den här hästvågen, det är något spännande, framförallt med mjukvaran, och även Mattias som vann. Det är nytt och ligger i tiden, men två helt olika infallsvinklar,« säger draken Per-Ulrik.

Vi ber även förra årets vinnare om en kommentar.

»Skillnaden är att den här gången kunde jag fokusera på alla som pitchade; för förra gången hade jag bara ett fokus. Jag tycker att det generellt sett var bättre, av det jag hörde förra gången; bättre idéer den här gången. Förmodligen är det fler som vet vad Creative Dragons är och det blir fler sökare och ett bättre urval. Förmodligen blir det ännu bättre nästa år!« säger Hannes Rydell, Sista nio.

Har du något råd till årets vinnare?

»Till Mattias säger jag: ta med en rutinerad person, inte bara som mentor utan som delägare i bolaget. Det ger något helt annat, även man ger bort lite ägande, så är det helt klart värt det!« avslutar Hannes.